Posts Tagged 'X-force'

Messiah War

messiah_war_crop

Cable har varit rätt risig den senaste tiden. Jag tycker att de första fem numren, arcen War Baby, var rätt bra. Men efter det har det gått rakt utför. Cable har fortsatt att gömma sig från Bishop i en alternativ version av framtiden och bland annat ägnat sig åt att slåss mot någon sorts rasblandning mellan människor och kackerlackor. Nej, jag skojar inte. Risigt som sagt.
Men i och med Messiah War, som är uppföljaren till den rätt lyckade minicrossovern Messiah Complex från 2007, så ser det ljusare ut. Messiah War kommer att gå i Cable men även i X-force och kommer att inledas med en one-shot, X-force/Cable Messiah War Prologue, som släpps den 25:e mars. Inte helt olikt Original Sin som gick i X-men: Legacy och Wolverine: Origins för några månader sedan. Av omslaget att döma så ser det härligt dystopiskt ut.

X-force #7

Den här recensionen är hyfsat försenad. Och det beror på att posten från USA varit lite extra seg med just detta nummer. En hel månad efter utgivningsdatum känns lite väl slappt. Men man får vad man betalar för antar jag. Det finns väl en anledning till att det är tokbilligt att prenumerera direkt från Marvel.
Jag tyckte att de sex första numren av X-force var helt klart godkända. Tyvärr så gillar jag inte detta nummer alls. Den största anledningen är illustratörsbytet i och med nya arcen Old Ghost. Från Craig Kyles skitiga och ruffa stil som som passade seriens tema utmärkt, till Mike Choi och Sonia Obacks stela och sterila motivlacksonani. Det ser så där äckligt utsmetat och onaturligt ut. Som ett gäng Kendockor. Och det funkar inte helt enkelt inte på karaktärer som Wolverine och Warpath. Synd, för manuset hade säkert känts mycket bättre om man inte hade störts av den glättiga ytan.

Manus: Chris Yost
Illustration: Mike Choi
Färg: Sonia Oback
Förlag: Marvel

Betyg: 1+/5

Wolverine… eller Devilman?

Jag läste den sjätte och avslutande delen av run’en Angels & Demons i X-force igår kväll. Hela run’en har såklart  varit väldigt bra. Jag blir alltid lite extra upphetsad när The Purifiers är med. Jag gillar deras galna totalfundamentala världssyn. Eller gillar och gillar. Ja, ni fattar nog vad jag menar.

Jag roades också rätt mycket av omslaget. Undrar om Clayton Crain avsiktligt lånat/kopierat/hyllat Go Nagais Devilman? Antar det.


W3Counter

Bloggnätverk – Bloggschmätverk